Konstfack Degree Exhibition 2014 / Vårutställning 2014


MasterInSpace • Therese Westman

Therese Westman



Där jag aldrig varit

I walk the same roads as I have before. The places I visit have long ago turned into routines. Everywhere I go, someone has chosen what is allowed to exist, and what there is no room for. I escape into daydreams, away from the everyday. I long for something else; something wonderful. I decided to go where I have never been; to look for something unknown. Sometimes the escape and the search seem the same, to have the same goal.

I found a place on the border between urban settlements and sprawling nature. An end, a beginning and a passage. There is a tree; a symbol of knowledge and growth, a premonition of what is to come. Underneath the tree there is a strange landscape. On the other side of that hill begins the closest thing we have to untouched nature. But where I am standing, everything has been decided. Even if chance has had something to do with this, I understand that my world is synthetic.

Där jag aldrig varit

Jag går samma vägar som jag gått förut. Platserna jag besöker har för länge sedan förvandlats till rutiner. Överallt dit jag kommer har någon valt vad som får finnas och vad som inte får plats. Jag flyr in i dagdrömmen, bort från vardagen. En längtan efter något annat, något underbart. Jag bestämde mig för att åka dit jag aldrig varit, att söka efter något okänt. Ibland är flykten och sökandet snarlika, med samma mål.

Jag fann en plats på gränsen mellan urban bebyggelse och vidsträckt natur. Ett slut, en början och en passage. Där finns ett träd, en symbol för kunskap och växtlighet, en föraning om vad som kommer. Under trädet är ett märkligt landskap. På andra sidan branten börjar det närmsta vi kommer orörd natur. Men här där jag står är allt bestämt. Även om slumpen haft något med saken att göra förstår jag att min värld är syntetisk.