Konstfack Degree Exhibition 2014 / Vårutställning 2014


BachelorFine Art • Tomas Sjögren

Tomas Sjögren



Deserted

In a two-channel video installation Tomas Sjögren creates dreamy versions of a desert experience seen through the eyes of a camera lens as it overlooks a barren landscape. Through the use of errors in the renderings, filters and distortions, the films bring associations to Glitch Art as well as experimental and structural film from the sixties and seventies. The effect is something of high technology imitating lo-fi visuals. It also pays tribute to such remote characters as Carlos Castaneda’s series of books of the teachings of Don Juan. The films are slow and atmospheric and together with the ambient soundtrack the desert becomes a place that is hallucinogenic and mysterious. The pictures are distorted and as we, the viewers find our way through the landscape, as the film dissolves before our eyes. In a central scene, a skeleton is found and with it a camera. The camera comes alive and starts moving around, and we become aware of what the camera sees. This change of perspective poses questions of what we are actually looking at and who is looking.

Deserted

I en två-kanalig videoinstallation skapar Tomas Sjögren drömlika framställningar av en ökenupplevelse betraktat genom en kameras öga då den blickar ut över ett kargt landskap. Genom att använda sig utav fel i redigeringen, filter och förvrängningar, ger filmerna associationer till Glitch Art såväl som till experimentell och strukturalistisk film från 60- och 70-talet. Effekten blir något av ett möte mellan avancerad digital teknik och “lo-fi”. Filmerna är också något av en diskret hyllning till den idag fjärran karaktären Carlos Castaneda och hans serie böcker om Don Juans lärdomar. Filmerna är långsamma och atmosfäriska och tillsammans med ambient-ljudspåret blir öknen en plats som är både hallucinatorisk och mystisk. Bilderna är förvridna, och medan betraktaren leds genom landskapen upplöses filmen framför våra ögon. I en central scen hittas ett skelett och med det en kamera. Kameran börjar leva sitt eget liv, och vi blir varse vad den ser. Detta perspektivbyte ställer frågor om vad det egentligen är vi ser och vem som ser det.